I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i lÀroböcker för Matematik A. Centralt i studien Àr de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser Àr: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nÄ syftet genomfördes en analys av uppgifter i tvÄ lÀroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i lÀroböckernas uppgifter.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

I detta arbete undersöks vilka kompetenser som testas i lÀrargjorda matematikprov i gymnasieskolan. Studien Àr gjord inom Matematik A, eftersom den nya kursplanen kom ut sommaren 2011 och de flesta lÀrarna har inte hunnit göra nÄgot prov inom Matematik 1 som den nya kursen heter. De kompetenser som anvÀnds i denna studie Àr beskrivna av Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström och HÀggström (2004). Studien Àr helt byggd pÄ analys av proven frÄn kompetenserna, vilket betyder att inga intervjuer, enkÀter eller annat har gjorts. Först löstes alla uppgifter för att fÄ en förstÄelse i vad uppgifterna testar.

Med denna kandidatuppsats vill vi belysa vikten av kompetens samt vilka kompetenser projektledarrollen och programmerarrollen bör/ska ha under livscykelmodellens olika faser. Vi valde livscykelmodellen eftersom det idag Àr en vÀl anvÀnd och etablerad utvecklingsmetod. GenomgÄngen av tidigare skriven litteratur visade att olika författare hade mÄnga gemensamma kompetenser som de ansÄg vara viktiga nÀr man ska utföra ett arbete. Vi valde utifrÄn dessa författare fyra olika kompetenser som vi ansÄg intressanta att undersöka. Sedan skapade vi ett ramverk som lÄg som grund för vÄr undersökning.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en förstÄelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lÀrandemiljö. Vi vill Àven framhÀva vad som utmÀrker en god lÀrandemiljö. Vi valde dÀrför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om Àmnet. VÄr förhoppning var att pÄvisa hur dessa pedagoger sÄg pÄ sin egen betydelse kopplat mot lÀrandemiljön men Àven vad de ansÄg vara en god lÀrandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse stÄr i centrum för arbetet.

Syftet med vÄr undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vÄr undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stÀrka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som hÀnder i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. PÄ vilket sÀtt tas sÄdana situationer tillvara pÄ av pedagogen? Jag har anvÀnt mig av videoobservationer i tvÄ förskolor i Mellansverige för att försöka upptÀcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lÀrandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lÀrande för barnen i den fria verksamheten i förskolan.

Forskningen gÀllande pedagogens roll och lektionsinnehÄllets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger pÄ en observationsstudie. Litteraturen i frÄga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden Àr deltagande observation.Observationen visar pÄ ett resultat dÀr pedagogens roll Àr mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken Àr grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset sÄ mÄste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha lÄngsiktiga mÄl med vad som ska uppnÄs.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares syn pÄ relation mellan arbetsformer, ÀmnesomrÄden och elevers matematiska kompetenser nÀr det gÀller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare Är. Jag ville Àven ta reda pÄ hur enkÀter med öppna frÄgor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lÀrare som undervisar inom grundskolans tidigare Är. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkÀt och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lÀrarna i liten eller ingen utstrÀckning anpassar arbetsformerna till de olika ÀmnesomrÄdena. LÀrarna gör inte heller nÄgon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till nÄgot speciellt ÀmnesomrÄde.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.